Jag faller tillbaka och känslan i min mage gör ont, ont, ont


"Varför får jag alltid ångest o är säker på att jag kommer falla
när allt för inte alls längesedan kändes så jävla bra?
Trodde saker skulle bli bra, att det skulle bli lätt
men det verkar visa sig bli motsatsen"

Detta skrev jag i våras, har sparat vissa delar från min gamla blogg i ett dokument när jag raderade den, vilket jag ångrar så starkt nu, varför raderar jag gamla tankar och känslor? Jag kan ändå aldrig fly från dem, och det hade varit intressant att kolla tillbaka och se vad man kände när man var 13-14 år då jag började skriva mina första bloggar..

Den här texten skrev jag några veckor efter jag kommit hem från Spanien, där allt kändes så jävla bra, det var som en paus från verkligheten. När jag sedan kom hem igen kom såklart verkligheten ikapp, all prestationsångest och ångest. Bara ett par veckor efter denna texten skrev jag "jag har fallit nu". Jag mådde så dåligt, jag orkade verkligen inte mer, jag skrattade inte på flera veckor, jag var helt passiv, orkade inte gå till skolan ens och när jag väl var där orkade jag inte prata med mina vänner. Som tur var gick det över när alla prov var över och sommarlovet började, jag önskar att jag aldrig skulle behöva känna så igen..